EmmaKlara

EmmaKlara

.

.

Wild women

Den feminina energinPosted by Emma 2016-01-15 20:55:18

Underbar text på engelska:

Wild women can end the war machine in 2016


There is a place for Women’s rage, and the time is coming to unleash it into the world, and make way for the return of Eden. The Great Mother is forthcoming. The Matriarchy has made its ruling, and the fire of women will burn the old world to the ground. The Wild Woman will return to her rightful place, and life will be protected once again.

Women have been commanded to withhold their anger, to suppress it until it turns to acid in their joints as they watch their own children be sacrificed to war, to poverty, to addiction and other sicknesses that come from the holding back of Soul. Women must no longer tolerate a way of being that raises up one son, and tortures another to death.

The woman who has been neatly kept has learned her school lessons well. She sits quietly, with her knees pressed together, waiting. She is anguishing inside. She is flailing. Her life force has been bottled, and the world hangs from her breasts, sucking her dry of creativity, enthusiasm, and hope.

While our sisters languish, the Wild Woman stealthily moves across the edges of her unconsciousness, roaring, rustling, leaving offerings of blueberries and raw, bleeding meat to help her regain her energy, just enough to flee into the woods. The smell of iron in the blood, is there to awaken her instinctual self once again.

Women could end all war overnight if we stood together, One Love, One Voice. We could stop the world. We could end the reign of terror. Tomorrow! We can call our sons home. Call our brothers to our sides. Call our fathers and demand they take their fingers off the button.

We are not property, and our children are not shields and blood sacrifices.

There is a place for the rage of women, and it’s right where we are, each of us, right now. This fire is intelligent. It is a system of knowledge, privilege and potency. The slicing away of instinct has caused us to become frozen. We are told that Utopia is impossible and complex, but it isn’t either of these things.

It looks as though there are 10,000 things that separate humanity from the Utopian dream, but there is really only one: Numbness. No fully feeling person would ever agree to participate in the status quo, selling their miraculous lives by the hour, waving goodbye to the miracle child she held in her arms so long ago as he goes off to war.

His survival depends on his willingness to murder the children of other mothers, and so a woman is placed, involuntarily, in the camp of the oppressor. Even if her son returns home in one physical piece, still he has been taken from her. He is different. She can see it in his eyes. He now carries the spirit of war within him. The screams of those he was pitted against for his own survival live in him now. Her child is dead anyway.

The officiated systems are working perfectly, doing exactly what they were designed to do: control everything, freeze humanity into a low, slow energy pattern, and create so much entanglement that any attempt to address even a small change is blocked by other components of the system.

The rage of women will tear these down.
The fire and lightning of the Mother’s wrath will collapse it all.
The Wild Woman will come to reign once more.
Creation will go into labor.
You will be the one who births her.

You.


http://www.writewithspirit.com/blog/wild-women-can-end-the-war-machine-in-2016

  • Comments(2)//blogg.emmaklara.com/#post2

Efter en våldtäkt

Den feminina energinPosted by Emma 2016-01-15 18:29:22

Det som kommer av en våldtäkt kan sitta i längre, i flera liv till och med... Men det går att rena sig helt och fullt från en sådan upplevelse det sitter i den personliga övertygelsen om det går eller inte går.

Vi påverkas och styrs mycket av allt det som finns i våra cellminnen, tills dess att vi inser det och själva kan välja att hela allt det inom oss, vi kan fortfarande känna av såren och smärtan från det vi varit med om, men väl medveten så har de inte längre makten att styra oss mer om, vi väljer att tro på det.

Vi är kraftfulla skapare av vår verklighet, långt mer än många av oss är redo att våga tro.
Våra egna övertygelser avgör vad som fungerar för oss, om vi tror att vi bär med oss spår från upplevelser vi varit med om kommer de att finnas där, om vi tror på att vi behöver göra någonting för att frigöra oss från dem, så behöver vi det, om vi tror att en viss sak skulle fungera bättre än någonting annat så fungerar det bättre än någonting annat, och om vi väljer att tro att det inte helt och fullt fungerar, så fungerar det inte helt och fullt.
Någonting som fungerar för någon, behöver inte fungera för någon annan, vi kan välja att tro att vi behöver göra saker för att frigöra oss, vi kan också välja att tro att det inte går att bli fri från spåren av de trauman vi upplevt, det är vårt eget val och Universum kommer att ge oss rätt oavsett vad vi väljer att tro.

Vi väljer alltid det som vi tror är den enklaste och bästa vägen för oss själva, och då kan det tyckas svårt att förstå att vi väljer en verklighet som inte är i överensstämmelse med den vi önskar att vara och hur vi önskar att må. Nyckeln är att identifiera sina övertygelser, ”vad är det i detta som jag upplever, som jag väljer att uppleva, som tjänar mig mer än det som jag egentligen vill uppleva och tro?” I dessa övertygelser finner vi svaret, varför vi väljer att må som vi gör, varför vi håller kvar upplevelserna av traumat, för på något sätt tjänar det oss. Kanske är det ett skydd, kanske handlar det om att vi är rädda för att bli utsatta för samma sak igen, kanske är vi rädda för att vara oss själva helt och fullt, eftersom vi kanske tror att vi kommer att bli ifrågasatta, kritiserade eller påhoppade om vi är oss själva fullt ut. Kanske har vi övertygelser som säger att om jag håller kvar vi dessa smärtsamma minnen så skyddar jag mig själv, eller har en ursäkt till att hålla mig och min kraft tillbaka. Att identifiera övertygelserna får dem att släppa taget om oss, om vi inte väljer att tro att det måste till någonting mer för att de ska släppa taget om oss förstås.

Av denna anledning kan andras övertygelser om vad som fungerar endast tjäna som inspiration för våra egna övertygelser, men att säga att det inte går att bli av med trauman från exempelvis en våldtäkt, är en övertygelse som vi väljer att tro på, och det är onödigt att investera i den, eftersom det är lättare att leva utan den tron.

  • Comments(0)//blogg.emmaklara.com/#post1

Om våldtäkt

Den feminina energinPosted by Emma 2016-01-15 18:23:03

Detta är ett starkt inlägg som jag är medveten om kan skapa viss upprördhet hos båda könen, det är inte min önskan. Jag var inte säker på att jag skulle våga lägga upp denna text, men bortom rädslan inför hur den kan tas emot kände jag ändå att det var viktigt att jag gjorde det.

Jag skriver generellt om män, väl medveten om att många män bär på en mycket hög medvetenhet och är balanserade i sin maskulina och feminina sida, det är inte dem jag syftar på i denna text.

I takt med alla rubriker om våldtäkter och övergrepp som ökat mot kvinnor fick jag ingivelsen att skriva denna text.

Det finns en omedveten kollektiv ilska gentemot kvinnor som jag undrat mycket över var den kommer ifrån, den har naturligtvis påverkats och förstärkts genom religioner, kulturer och de stereotypa bilder vi dagligen matas med. Men detta är inte hela bilden, det finns någonting annat, någonting djupare. Det är ett hat och ett förakt som kommer av en ilska bottnad i en desperation.
Egentligen är man och kvinna ett, vi är varandras motsatser men ändå en och samma, man som kvinna bär både den maskulina och feminina energin inom sig. Ett hat eller förakt mot endera könet kan därmed jämföras med en autoimmun sjukdom, när kroppen attackerar sig själv.

En man som begår en våldtäkt är en desillusionerad man som gått vilse i sin själ, han är en vilsen själ som förlorat respekten för sig själv och sitt eget självvärde. I sin desperation uttrycker han sin ilska och makt över kvinnan. Våldtäkt är en akt av förtryck, hat och desperation. Genom våldtäkten frigörs hatet från mannen och han överlämnar det till kvinnan som härbärgerar det i sin kropp som en skuld och skamkänsla, för hon känner sig befläckad, dessa känslor finns där livet ut som ett inre sår hos kvinnan, vilket aktiveras ibland genom människor som inte förstår vad detta sår bär inom sig. Smärtan och känslorna kan avta efter hand, men har man blivit våldtagen glömmer man det aldrig.

Det är viktigt för en våldtagen kvinna att förstå att dessa känslor inte kommer från henne, de kommer från mannen, de påförs till henne genom den sexuella akten, liksom från alla samlag oavsett man och relation påförs mannens energier till kvinnan, hon blir som en känslomässig kompost genom alla sexuella transaktioner hon upplevt med män. Genom samlaget frigörs mannen från de känslor han härbärgerat inom sig och särskilt dem som han uttrycker och upplever under samlagets gång. Dessa känslor sitter kvar länge i kvinnokroppen, i ca sju år. Med detta i åtanke kan det vara bra att medvetet välja partners som är mer balanserade i sina energier, eftersom kvinnan tar över mycket av den obearbetade energin från mannen på ett omedvetet plan. Genom en våldsakt får kvinnan i sig giftet av hat som egentligen inte tillhör henne, och i det vaknar en ilska mot män.

Det finns en ilska och ett förakt mot kvinnor som det inte går att blunda inför. Många män sitter fast i sitt rotchakra, de är fast i en lägre form av varande och behöver hjälp att ta sig ut ur det, detta är den feminina energins uppgift. Mannen behöver hjälp och det vilar på den feminina energin att vända detta hat till kärlek. Han är arg på kvinnan eftersom hon är den som kan hjälpa honom, för han sitter fast i dessa lägre energier, men kvinnan vill inte hjälpa honom, hon är arg på det förtryck som hon upplevt i sitt eget liv, i tidigare liv och genom det kvinnliga kollektiva medvetandets ilska mot män. Hon vill inte förlåta. Och det är denna onda cirkel som går runt från man till kvinna och från kvinna till man på en oftast omedveten nivå. Kvinnans ilska mot män på grund av allt det hon fått utstå och mäns ilska mot kvinnor för att hon inte hjälper honom att komma från den lägre medvetenheten.

Den feminina energin bär i sin essens på ett högre medvetande, eftersom den ser helheten mer än separata delar, på grund av detta har hon en större uppgift, det ligger hos henne att förlåta på ett kollektivt plan och en av hennes uppgifter är att öppna sitt hjärta för mannen så att han i sin tur kan öppna sitt hjärta. Kvinnan tar emot med könet och ger med hjärtat, mannen ger med könet och tar emot med hjärtat. Han ber om hjälp, men kvinnan är arg, hon vill inte hjälpa, han har gjort henne för illa. Ändå vilar det på kvinnan att göra just detta för den feminina energin inkluderar, förlåter och är i kärlek.

Kvinnor som är arga på män blir män, tar efter den maskulina energin och vill vara män på ett omedvetet plan, detta är tydligt inom den feministiska rörelsen där kvinnor exkluderar, visar armbågarna och förkastar mycket av det som är sant feminint såsom värmen, kärleken och mjukheten (syftar inte på matlagning eller barnpassning mm här).

Vi lever i en värld där vi matas med bilder och information från multimedia där vi tydligt blir programmerade med stereotypa bilder av kvinnor och män, där den feminina energin saknar egentligt värde, vi får budskapet att kvinnans största värde ligger i hennes utseende. I filmer avporträtteras kvinnor som intelligensbefriade offer som ser upp till den stereotypa mannen. Mannen i sin tur måste leva upp till någon sorts hjälteideal, där det också handlar om yta, hans roll är att vara en känslokall machotyp, som tar hand om den stackars kvinnan som inte klarar sig själv, men på ett plan är det omvänt. Vi är programmerade och grundlurade, men vi väljer ändå att fortsätta mata oss med denna information. Mer eller mindre sätter detta sina spår, vi hjärntvättas av ett syfte. De som skapar dessa bilder och matar oss med denna information vill inte att vi ska vakna.

Vi kan se hur detta utspelas i vår värld, mannen visar makten utåt men kvinnan sitter på den inre makten, hon har makten att styra mannen, i det kan hon avgöra hans själsliga öde. På ett omedvetet plan vet mannen detta och denna maktlöshet som mannen upplever genom det gör honom desperat. Han vill förändras men han upplever sig maktlös att göra det, därför är han arg, arg på kvinnan och han visar detta genom förakt och förtryck.
Den feminina energin bär på nyckeln, bara den kan låsa upp det stängda hjärtat.

För en medveten människa sker detta genom omfamnandet, helandet och balanserandet av både den maskulina och feminina energin inom sig själv. Men på en kollektiv nivå av obalans är det den feminina energins uppgift, det är kvinnans roll. Hon kan bara göra detta genom öppnandet av sitt eget hjärta och sedan genom kärleken till mannen.
Han ber om hjälp, han famlar i mörkret och kan inte se. Desperat och maktlöst hittar han inte vägen ut ur sin egen frustration och han vänder sin maktlöshet till ett yttre maktutövande över kvinnan som inte vill hjälpa honom.
Kvinnans roll är att se detta, förstå detta, förlåta mannen, förlåta sig själv för att hon har svårt att förlåta och sedan gå in i sitt hjärta, in kärlekens renaste form och vara den kärleken inåt och utåt.

Det finns krafter som vill strypa kärleken och som gynnas av att män och kvinnor riktar ilska mot varandra. Eftersom den inre och yttre föreningen av den manliga och kvinnliga energin är en ytterst stark kraft som leder till uppvaknande.

Vi har alla ett ansvar oavsett kön, att ta hand om våra egna sår och vara uppmärksamma på hur vi riktar vår känslor om vi projicerar dem eller om stänger dem inom oss själva i en form som antingen skapar sjukdom eller självhat. Vi har också ett ansvar i att lära våra barn vad som är rätt och fel och också lära dem att ta hand om sina känslor på ett sunt sätt.
Så se över din energi, se över och bli medveten om vad du sänder ut, man som kvinna.

Jag är kvinna och har blivit våldtagen vid mer än ett tillfälle av mer än en man, men jag hatar inte män, däremot bar jag länge på ett mycket starkt hat riktat till mig själv, till min feminina sida, jag skämdes över mig själv och kände mig befläckad och äcklig. Idag vet jag att dessa känslor inte kom från mig, de överfördes till mig genom övergreppen. Det var inte mina egna känslor, de tillhörde inte mig och idag är jag fri från dem. Jag skäms inte längre över mig själv eller det jag blev utsatt för, inte alls.



  • Comments(0)//blogg.emmaklara.com/#post0